2010: Året då fibertjänsterna blev viktiga

År 2010 hade fiber oåterkalleligt börjat ta över i Jakobstadsregionen. Men var det öppna nät som gällde?

Håkan Löfqvist: ”Det korta svaret är nej. Det var mycket sällsynt att en kund frågade efter öppna nät. Dock förde aktivisterna mycket ljud i saken. De åstadkom mycket rök av lite eld.”

Vad är egentligen ett öppet nät? Det kan låta som om signaler i öppna nät kan skickas hur som helst, men så enkelt är det inte. En rad grundfigurationer behövs, för kanalisering, transmission, IP, med mera. Hur kommer man överens om dem?

Kenneth Nylund: ”Begreppet öppet nät var minst sagt flummigt från början och aktörerna menade – och menar kanske ännu – antagligen lite olika saker. Vi försökte på vår kant bringa klarhet genom det projekt som vi drog i gång med TEKES-stöd 2008, ’Affärsmodell för Open Access’, och som i slutet av 2009 resulterade i NetixOpen-konceptet.”

Kenneth Nylund var själv projektledare för NetixOpen och presenterade projektet bland annat vid ett seminarium som JNT genomförde tillsammans med Österbottens Förbund i Jakobstad i december 2009. Han listade de fem fibernät som deltog i pilotprojektet – KrsNET (550 fiberanslutningar), Dynamo Net, Närpes (630), Bothnia Broadband, Malax (500+), JNT (400) och KNT-Net (400) – och tjänsteleverantörerna, Anvia, PPO

Ipad, Apples surfplatta med tryckkänslig 9,7-tumsskärm, lanserades av Steve Jobs i San Francisco den 27 januari 2010.

och JNT, som alla deltog med Internet, IP-TV och VoIP.

Kravet på näten var att de huvudsakligen skulle uppfylla rekommendationerna i Kommunikationsverkets, FICORA:s, föreskrifter gällande

JNT:s IT-chef Kenneth Nylund var en av nyckelpersonerna i Kommunikationsverkets ‘pilotarbetsgrupp’ i open access-frågan 2009-2010.

samtrafikgränssnitt. Man försökte i projektet minimera nätens inbördes beroenden och höja driftsäkerheten genom att koppla in näten direkt via egen fiber eller genom så kallad våglängdsmultiplexering, som möjliggjorde flera

samtidiga överföringar via samma länk.

Näten anslöts till NetixOpens anslutningspunkter i Anvias operatörsutrymmen i Roparnäs och hos InnoGate i Karleby. Ordningen var denna:

Tjänsteleverantören gör en kopplingsbegäran via NetixOpens beställningsportal.
NetixOpen beställer koppling av nät ägaren via ett webbgränssnitt som tillhandahålls av NetixOpen.
Nätägarens administratör genomför kopplingen (virtuellt) och kvitterar jobbet.
NetixOpen kvitterar jobbet mot tjänsteleverantören.

Rent praktiskt konfigureras kundens anslutning på så sätt bort från fibernätets bulk- Internet-VLAN och styrs till tjänsteleverantörens tjänste-VLAN (Internet, IP-TV, företagsnät, med mera).

Österbotten framstod som en föregångare i fråga om fiberkommunikationer. Saken dryftades bland annat av Österbottens Förbund.

NATIONELLT INTRESSE

Intresset för NetixOpen vaknade under projektets gång också hos FICORA, som utsåg en egen arbetsgrupp i saken. Som medlem i den presenterade Kenneth Nylund JNT-projektet också på FICORA och deltog i arbetet med de två rapporter som arbetsgruppen presenterade i mars 2010: en slutrapport om JNT:s pilotprojekt och en vars

Tiina Sjögren, VD för Jakobstads stadshotell, framträdde i JNT-tidningen 2010 som en av JNT:s trogna kunder.

rubrik skulle kunna översättas som ’Rättvist tillträde – den finländska Open Access-mallen’.

Någon specifik affärsmodell blev de facto inte resultatet av NetixOpen-projektet, men en viktig kompetens byggdes upp och en modell utvecklades för hur tjänster kunde levereras i öppna nät.

Kenneth Nylund: ”Generellt var alla aktörer i

Leif Björkgen, VD för bokföringsbyrån JBB, beskrev hur bolagets anställda kunde jobba hemifrån tack vare JNT:s teknik.

regionen, både JNT och fiberandelslagen, ganska ense om att NetixOpen-modellen var bra. Problemet var bara att någon måste administrera konceptet och göra saker i praktiken, vilket kostar pengar. I praktiken hade bara JNT resurser för detta, och var alltså den enda som kunde agera spindel i nätet mellan tjänsteleverantörer och fysiskt nät.”

Alla fiberaktivister var inte glada åt detta. JNT försökte hitta en neutral samarbetsform för att utveckla konceptet vidare. Bland annat föreslogs ett andelslag, där kostnaderna skulle hållas låga. ”Ifall de övriga nätägarna inte kommer med, så fortsätter verksamheten i JNT:s regi på kort sikt och på lång sikt strävar vi efter att få konceptet vidare till t.ex. Gridit”, säger JNT:s styrelse i protokollet.

Trots idoga försök från JNT:s sida nappade emellertid inte de övriga. ”I praktiken har det betytt att andelslagens höga ideal kring öppenhet i näten har urvattnats och att näten avtalar med enskilda tjänsteleverantörer för sina användares räkning”, sammanfattar Kenneth Nylund. De flesta fiberandelslag som JNT ’konkurrerar’ med köper i dag sin bulk-Internetkapacitet av JNT.

JNT GÅR MED I GRIDIT

JNT:s styrelse hänvisade alltså till Gridit. Detta företag hade grundats sommaren 2009 i syfte att få fram ett gränssnitt som gjorde att många ’serviceleverantörer’ kostnadseffektivt skulle kunna agera mot många lokala marknadsplatser, som i detta fall skulle upprätthållas av ett antal lokala nätverksbolag.

Gridits ägare var SSP (Salo), FSP (Forssa), KPO (Kajana), Karis Telefon, Lovisa Telefon, Iisalmen Puhelin, ESP (Vammala), Mäntsälän Sähkö och JNT. I motsats till de övriga hade JNT vid starten gått med i Gridit bara med en mindre insats, 10900 euro. Tanken var att som passiv aktionär

En grundläggande fråga för JNT handlar om att kunna förmedla tjänster som produceras av bolag som Walt Disney, Spotify och Voddler.

följa utvecklingen under 1-2 år och därefter göra ett vägval.

I april 2010 meddelades att IBM utsetts att leverera systemplattformen för den öppna servicemodell som Gridit eftersträvade. Genom lösningen skulle nöjes- och nyttotjänster från olika serviceleverantörer kunna samlas på en enda adress. Kunden skulle fritt kunna välja tjänster och produkter oavsett vilket företag som tillhandahöll nätverksanslutningen.

Konkurrerande varumärken skulle alltså vara

Walt Disney inviger nöjesparken Disneyland i Kalifornien. Han ska ha fått idén under ett besök på Tivoli i Köpenhamn.

tillgängliga som i en vanlig detaljhandel och tjänsterna levereras och faktureras via det lokala nätverksbolaget. Prognosen var att lansering av de kommande nätbutikerna skulle kunna ske redan i slutet av året.

Vad betydde detta för JNT? Erfarenheten var att små aktörer hade svårt att attrahera stora tjänsteleverantörer. Spotify, Voddler och Disney nämndes som exempel. Gridit däremot hade den

Musse Pigg, skapad som figur av Walt Disney 1928, är en av de kändisar som ingår i JNT:s erbjudande.

behövliga massan.

”Alternativet [om vi inte satsar på att sälja tjänster] är att vi allt mer fokuserar på att endast bygga nät och att någon annan levererar tjänster i nätet”, sade Maria Höglund i sin beredning för styrelsen. Beslutet blev att JNT skulle gå med fullskaligt i Gridit genom aktieköp för 185300 euro plus den löpande månadskostnad som skulle räknas per anslutning.

JNT GÅR MED I ONESTREAM

Ännu ett betydelsefullt initiativ var OneStream, som vid öppningen i februari 2010 beskrevs som ett unikt internationellt operatörssamarbete och Europas största öppna nät, med 20000 kilometer fiber, kopplingspunkter på fler än ettusen orter och med högsta tänkbara transmissionshastigheter.

JNT:s marknadschef Stefan Skytte berättar att processen tog sin början genom samarbetet med KD- Soft, som tidigare ingått ett avtal med AC-Net i Västerbotten. AC-Net är den obestridliga bredbandspionjären i Sverige, grundat redan 1996 av Västerbottens landsting, Företagarna och länets kommuner. AC-Net var först i Sverige med ett fibernät som förband alla större orter i länet och hade egna noder i varje kommun.

En av lärdomarna hos AC-Net formuleras av VD:n Eva- Marie Marklund så här: ”Det finns ingen gräns för hur mycket bandbredd som behövs. Ju mer bandbredd, desto mer användning och fler kapacitetskrävande tjänster dyker upp.”

Stefan Skytte: ”Tillsammans med KD-Softs representanter träffade vi Eva-Marie Marklund. Hon kontaktade Tony Blomqvist på IT-Norrbotten (i Luleå), som AC-Net sedan tidigare hade ett stamnätssamarbete med. Vi tre träffades sedan och kom fram till att ett samarbete låg i allas intresse.”

AC-Net samordnar ett konkurrens- och leverantörsneutralt fibernät i Västerbotten och blev en intressant samarbetspart för JNT. AC-Nets VD Eva-Marie Marklund var en viktig och drivande kontakt i arbetet med att skapa operatörssamarbetet OneStream.

Ett större möte arrangerades i Stockholm. Internetleverantören Bahnhof, som profilerat sig på öppna stadsnät, och fiberoperatören Norrsken i Sundsvall fick specialinbjudan. Senare kontaktades fiberbolaget Pronea (nu uppköpt av Broadnet) från Nordnorge.

”Namnet OneStream kom vi fram till efter många och långa möten. Kickoff hade vi i Bahnhofs lokaler i Stockholm med svensk press inkallad, och samtidigt signerade vi samarbetsavtalet om OneStream”, berättar Stefan Skytte.

OneStream ger en kommunikationskapacitet ”som i praktiken aldrig kommer att slå i taket”. Erbjudandet bygger på att kunden har en

JNT:s VD Maria Höglund är ofta ute och möter kunderna. Att bygga ut ett finmaskigt fibernät är en grundläggande strategi. Besluten ligger dock hos kunderna; var och en av dem måste komma till slutsatsen att fiber är värt att investera i.

kontaktperson och ett avtal för hela nätet. JNT:s roll är framför allt att leverera tjänster och förbindelser inom Finland och att söka förbindelser också mot de baltiska länderna och mot Ryssland.

Maria Höglund: ”Att just JNT blev finländsk part i OneStream handlar än en gång om nätverksskapande och timing samt inställningen till nya konstellationer. OneStream behövde en bro till Finland och vi var rätt partner för det. Att vi kan svenska underlättade givetvis kontakterna, och det är ju ingen nyhet att våra kunder har mycket kontakter till Sverige och följer trenderna där.”

SLUTRAPPORT I PEDERSÖRE

Ungefär vid denna tid, i mars 2010, färdigställdes slutrapporten också i Pedersöre kommuns fiberprojekt. En informationsbroschyr hade året innan delats ut till alla hushåll. En blogg för projektet hade upprättats. Vid årsskiftet till 2010 hade omkring 300 medlemmar anslutit sig till fiberandelslaget, 250 av dem i Esse kommundel. Femton procent av fastigheterna i kommunen hade meddelat sitt intresse för att ansluta sig till fibernätet. Anslutningskostnaden beräknades till 2450 euro.

Den avslutande kommentaren i rapporten uttryckte viss bitterhet: ”På grund av konkurrens från lokala telebolag har byggandet ej kunnat ske i den omfattning som andelslaget och projektet ursprungligen planerade. Telebolagen bygger ett parallellt nät med subventionerade anslutningspriser för att dom ska kunna bestämma prissättningen på accessnätet.”

Hur kommenterar JNT:s fiberteam det? Håkan Löfqvist: ”Långt innan PÖF ens var påtänkt hade JNT beslut på att bygga ut fibernätet inom sitt traditionella verksamhetsområde, där ju bland annat Pedersöre kommun ingår. Att ett fiberandelslag bildades och började konkurrera direkt med JNT gav ingen anledning att ompröva det beslutet. Men förstås såg vi till att vår organisation var i skick, så att vi hade möjlighet att möta konkurrensen.”

Henrik Teir, som driver företaget Sideby Motor i Sydösterbotten, är kund hos JNT både i fråga om IP-TV, Internet och MultiVoice.

”Anslutningsavgiften har inget överhuvudtaget att göra med priset på tjänsterna i nätet, och JNT subventionerar således inga anslutningsavgifter. Vårt anslutningspris är baserat på marknadsmässiga priser utgående från de volymer vi köper in. Men jag kan jag hålla med om att vi bestämmer över våra priser... vem skulle annars göra det?”

Maria Höglund: ”En orsak till kommentaren i fibergruppens slutrapport är väl helt enkelt att man utgick från att JNT inte skulle vara aktivt och att man kunde kopiera modellen rakt av från Syd österbotten. En ordentlig marknads- och konkurrentanalys skulle nog ha gett orsak att ompröva det direkt från början.”

”Frågan är vad kunderna tycker. I praktiken är det så, att om prisskillnaden mellan fiber och andra (sämre) alternativ är för stor, så prioriterar en del av kunderna andra bredbandstekniker. Priset måste vara marknadsmässigt. Fiberaktivisterna har ofta upplevt oss som en svår konkurrent, men för vår del är det nog främst andra bredbandsalternativ än fiber som är den värsta konkurrenten”, säger Maria Höglund.

I juni meddelade PÖF:s styrelse att andelslaget skulle ansluta sig som medlem i Andelslaget Fionets, som var under bildning bland de lokala fibernäten i Österbotten. Fionets skulle bland annat stå till tjänst med den portal där kunderna skulle kunna välja sitt tjänsteutbud. Glenn Häger valdes att representera PÖF i Fionets styrelse.

Det nämndes att stamnätet i Esse kommundel nu var så gott som färdigbyggt och att omkring 120 abonnenter var uppkopplade och hade tillgång till tjänster i nätet.

TIO FIBERMÖTEN

JNT genomförde tio fibermöten under året. Ett visst fokus lades på Esse, där PÖF hade en stark ställning. I Ytteresse fick JNT:s representanter höra att ”en del skrivit på redan för Pedersöre fiber och de tror att de inte kan komma ur avtalet”. I Överesse var uppslutningen dålig numerärt, men de som kom var desto mer motiverade att välja JNT.

I Lappfors skickades informationsblad till alla hushåll, men det ansågs inte lönt att genomföra ett möte. I Kiisk mötte många upp, efter uppmaning av kontaktpersonen Allan Zittra, och en livlig diskussion uppkom, som i hög grad dock utgick från den kabel- TV-dragning som JNT gjort 2002.

I Munsala befanns en del bybor vara ”ganska dragna mot NU-net på grund av att förtroendet för operatörer (läs Sonera) var lika med noll”. En positiv anda rådde på mötet, men ”en del NU-net- anhängare provocerade mera än kom fram med något vettigt, vilket dock blev till vår fördel vartefter kvällen led”.

I Jeppo var uppslutningen stor, många var till synes nöjda kabel-TV-kunder hos JNT. ”NU-net informerade om att även de ska bygga i Pensala och Jeppo i sommar och frågade om vi kan samarbeta. JNT svarade att vi alltid samarbetar med olika verksamma aktörer på marknaden men att vi gällande Jeppo kommer att utnyttja en del

Allan Zittra, ordförande i kommunsstyrelsen i Pedersöre 1997-2012, blev ordförande också i PÖF, men avsade sig efter en tid uppdraget.

befintlig infrastruktur. Vi uppmanade NU-net att beskriva sin planerade fiberdragning för JNT, men påpekade att vi själva först säljer innan vi planerar.”

I Socklot informerade Nykarleby Kraftverk/

Nittonårige Sebastian Åstrand, här flankerad av Bo-Göran Åstrand och Tony Roos, tog initiativ till att hans kvarter i Jakobstad skulle få fiber. JNT lovade bygga, om han fick med sig minst fem hushåll. Sebastian fick ja från sju, och JNT byggde snabbt nätet.

Vatten och avloppsverket om den fortsatta utbyggnaden av kommunalt avlopp och hade bjudit med JNT för att prata om synergieffekter ifall fiber drogs samtidigt.

JNT:s fiberteam: ”Den yngre generationen var intresserad, men konstaterade också att de även nu har bra TV-bild och snabbt Internet. NU-nets representant var besviken på kraftverket för att han inte blivit inbjuden till mötet. Det finns orsak att inom en snar framtid återkomma till Socklot. Tidpunkten kanske dock inte är den bästa då många nu står inför att betala anslutningsavgiften 6700 euro för det kommunala avloppet.”

STAMNÄTET FÖRNYAS

Åren 2010 och 2011 präglades för JNT även av att stamnätet förnyades. 2010 gick åt till att byta ut uppsamlingsutrustningen (”distribution layer”) och planera för nästa steg: att byta stamnätsrouters. Som berättats utsågs Alcatel- Lucent till

Markus Segervall, anställd 1996, stöttepelare i det stora arbetet med att förnya JNT:s stamnät.

leverantör efter testerna 2009, något som också utsträcktes till de FTTH-access-växlar (FTTH = Fiber to the home) som de nya centralerna skulle byggas med.

De stamnätsroutrar (”IP-Core-burkar”) som hade köpts från Cisco 2003-2005 började bytas ut genast efter årsskiftet. ”Genom de här routrarna

Sture Cederberg, anställd av JNT 2004 efter en period hos Telenor i Sverige, även han stöttepelare i arbetet med JNT:s stamnät.

i våra huvudnoder går all trafik mellan våra kunder och omvärlden. Vi var så väl förberedda i detta, att vi redan den 3 januari hade förbrukat alla de medel som i 2011 års budget var reserverat för stamnätet”, berättar William Lindén.

”Vi visste att projektet skulle vara omfattande och med facit på hand vet vi att det blev just det.

Andreas Stenbacka, anställd 1999, en tredje stöttepelare i det stora arbetet med att förnya JNT:s stamnät.

Ändå gick jobbet överraskande smidigt. Många i vårt gäng har en otrolig förmåga att lära sig ett helt nytt system från scratch”, säger William Lindén och syftar då inte minst på kollegerna Markus Segervall, Sture Cederberg och Andreas Stenbacka.

NYA TELEERBJUDANDEN

Det sista av den traditionella telefontekniken var nu uppenbart på väg ut. Också på mobiltelefonisidan var utvecklingen händelserik, men här var vägen framåt svårare att förutse. Ett exempel på det blev Digitas försök att utveckla trafik i det klassiska frekvensområdet 450 MHz. Som framgått hade licensen för detta erhållits 2005. Våren 2007 öppnade nätet under namnet @450 baserat på den oprövade radiotekniken Flash OFDM. I december 2010 meddelades att Digita avtalat om att sälja verksamheten till Datame.

Datame var ännu ett bolag grundat av en grupp Finnetbolag, och tanken var att dessa bättre än Digita skulle klara att utveckla mobila affärer med det glesbygdskoncept som 450 MHz- frekvensen var lämpad för. Affären förutsatte att statsrådet accepterade att ändra villkoren för licensen så att denna inte bands till någon speciell teknologi. Med andra ord ville Datame komma bort från Flashtekniken.

En annan nyhet i december 2010 var att Datame lanserade något som beskrevs som Finlands första kommersiella 4G-nät, inledningsvis bland annat på PPO:s hemort Ylivieska. Successivt under två, tre års tid skulle detta nät byggas ut för att täcka en större del av landet. Nätet byggde på Wimaxteknik och klarade upp emot 40 Mbps.

Årets affär var att DNA köpte Welho, kabel-TV-pionjär som gav DNA tillträde till en ny del av marknaden.

I praktiken var det en god bit kvar innan nätet skulle motsvara de faktiska 4G- kriterierna.

DNA KÖPER WELHO

Årets största affär i branschen var att DNA köpte Welho av Sanomakoncernen. Affären hade informellt föreslagits av Jan-Erik Frostdahl redan hösten 2008, men förverkligades den 1 juli 2010. Welhos rötter gick tillbaka till det företag Helsingfors Kabeltelevision Ab som grundats 1973. Genom olika metamorfoser hade bolaget bland annat varit först i Europa med betal-TV (1978) och först i Finland med HD-TV (2006).

Poängen med affären var att Welhos och DNA:s affärer kompletterade varandra. Welho hade en stark ställning inom de fasta näten i huvudstadsregionen, DNA var starkt i fråga om mobil kommunikation på landsbygden.

JNT:s styrelse diskuterade affären vid sitt majmöte. Beskrivningen var att Welho bedrev kabel- TV- och bredbandsverksamhet i huvudstadsregionen, med 330000 kabel-tv- anslutningar och 110000 bredbandsabonnemang. DNA hade 270000 kabel-tv-anslutningar och 180000 bredbandsabonnemang i det fasta nätet.

Betalningen till Sanomakoncernen skulle erläggas genom nyemission och ge Sanoma ett ägande på 21 procent i DNA. ”DNA räknar dels med betydande synergier och samtidigt en närvaro i huvudstadsregionen som man saknar i dag”, enligt styrelseprotokollet. Nytt aktionärsavtal behövdes och antogs av JNT:s styrelse efter att denna hade konstaterat att det juridiskt gav bättre villkor än det tidigare. JNT:s ägarandel i DNA minskade genom affären från 0,93 till 0,73 procent.

Efter affären hade DNA omkring 3 miljoner kunder, av dem knappt 600000 kabel-TV-kunder, vilket innebar 43 procent av Finlands kabel-TV-marknad.

MAKKONEN TAR ÖVER ANVIA

Efter några äventyrliga år var det nu läge för en nystart av Anvia. Inte överraskande skedde ett VD-byte, och den som tog över var veteranernas veteran, Matti Makkonen, som förekommit på flera ställen tidigare i denna berättelse, bland annat som VD för DNA. I mars 2009 hade Makkonen valts in som medlem i Anvias styrelse, i augusti 2010 blev han VD.

I bolagets strategidokument beskrevs lönsam tillväxt fortsatt som en av hörnstenarna: ”Det är

I JNT-tidningen lyftes fram tre viktiga saker i JNT:s sätt att jobba. Med sin storsatsning på fiber och öppenhet avvek bolaget från övriga teleoperatörer i Finland. En viktig konsekvens är att även mobilkommunikationen löper bättre, eftersom en stor del av den i praktiken går via fibernätet.

bra att äga Anvia: Anvia ger en konkurrenskraftig avkastning på ägarnas investering. Enligt bolagets dividendpolitik betalar Anvia årligen ut minst hälften av koncernens resultat i dividend.”

I december 2010 noterades att Anvia och DNA beslutit fördjupa sitt samarbete. Syftet beskrevs framför allt vara att kunna erbjuda alla tjänster genom en leverantör och att kunderna bara skulle få en faktura.

Nu var det åter mycket tal om att DNA skulle gå på börsen. Bolaget var i fråga om omsättning Finlands sjunde största IT-företag, beräknades ha att värde över en miljard euro och var börsfärdigt på många sätt. I spekulativa artiklar beskrevs DNA-aktien till och med som en potentiell folkaktie.

NY JNT-STRATEGI

Året 2010 började i Jakobstad med det som JNT som Novacalls ägare hade sett sig nödgad att undvika. 49 medarbetare på callcentret, nu under namnet Go Excellent, strejkade. Tidningarna beskrev hur strejkvakterna stod och huttrade i det kalla vädret. ”I fem veckor har stödstrejken nu pågått och inget snabbt slut på arbetskonflikten finns i sikte. Positionerna är låsta.” Särskilt drabbades DNA:s kundservice av strejken, som

beräknades kosta DNA 115000 euro per dag.

Anledningen till strejken var samma fråga som JNT hade ställts inför. DNA ville tillämpa det för arbetsgivaren förmånligare kollektivavtalet, för servicefacket PAM, vilket juridiskt hade blev möjligt efter att arbetsavtalslagen förnyats. Strejken var därför olaglig, men facket förklarade att man skulle betala alla de strejkböter som dömdes ut och fortsätta strejka tills arbetsgivaren backade.

Generellt var utvecklingen i JNT-regionen ändå gynnsam under 2010. En grundpelare var den ständigt pågående utbyggnaden och moderniseringen av infrastruktur och teknik. ”I nationell jämförelse ligger vår region långt framme. Med tanke på att vi verkar på en mättad marknad är utvecklingen mycket positiv”, skrev Maria Höglund i JNT:s årsberättelse.

Från och med juli 2010 hade varje hushåll i Finland rätt att få minst 1 Mbps Internetuppkoppling till skäligt pris. JNT hade redan länge uppfyllt detta krav. Angående tjänsteutbudet konstaterade Maria Höglund att ”en del av de tjänster vi erbjuder produceras lokalt hos JNT, men en stor del av de tjänster som våra kunder använder är sådana som produceras för den globala marknaden av multinationella aktörer. För att kunna leverera det bästa av både lokala och globala tjänster krävs ett bra samarbetsnätverk.”

Vid utgången av året hade 38 procent av hushållen i JNT:s nät fiberuppkoppling till

Läs JNT:s mål fram till år 2015 här!

fastigheten. Av de bredbandsanslutningar som levererades gick 23 procent över fiber.

I november fastslog JNT:s styrelse målen fram till 2015. Bland annat skulle alla i Jakobstadsregionen ha möjlighet till anslutningar på 100 Mbps och relationerna till övriga operatörer vara aktiva och öppna. Den fullständiga strategin kan läsas här intill.

Marias galleri: Toni Käldman

”En mästare på telefonbetjäning som lugnt och effektivt hanterar massor av samtal.”

Marias galleri: Sami Laihorinne

”Kundfokuserad och engagerad specialist inom IT för företag. Ser möjligheter i allt.”

Marias galleri: Daniel Finell

”Systematisk problemlösare som alltid ser möjligheter till utveckling.”

FRAMTIDEN äR NU