FRAMTIDEN äR NU

Det hundrade året

Den 9 augusti 1987 hade hundra år gått efter invigningssamtalet i Jakobstadsnejdens första telefonnät. Kanske ringde Wilhelm Schauman den gången till Otto Malm, den ledande affärsmannen i staden, rikast i Finland och en av abonnenterna vid premiären. Telefonväxeln fanns den gången i den så kallade Stadsgården, i samma byggnadskomplex som i dag innehas av Stadshotellet.

Uppenbarligen låg man i Jakobstad lågt och gjorde ingen affär av starten. Någon koncession för telefonbolaget fanns nämligen inte. Att bedriva telefonverksamhet utan tillstånd var politiskt känsligt, vilket hade visat sig året innan, då en telefonlinje mellan Åbo och Salo hade öppnats utan tillstånd och pådragit sig missnöje hos den ryska överheten.

Läget förändrades juridiskt den 23 december 1886, då senaten i tsarens namn – utan att fråga densamme – publicerade en kungörelse som gav senatens ekonomiavdelning rätt att bevilja telefonkoncessioner i Finland. Det var fräckt gjort, och det hängde på håret i senaten, som fattade beslutet med rösterna 5-5, med ordförandens röst som den avgörande.

Den 5 september 1887 beslöt senaten med stöd av telefonkungörelsen bevilja Jakobstads telefonbolag koncession från och med den 1 oktober 1887, vilket alltså kan betraktas som bolagets officiella födelsedag. Abonnenterna var

Alexander den III och en bildtext om denne man som sträcker sig över tre rader o

Alexander den III, rysk tsar och storfurste över Finland 1881-1894. Telefonkungörelsen publicerades i hans namn.

1887 tretton. Följande år steg antalet till fjorton. Vid ingången till 1987 var de 13458.

 

Väl inprickat jubileum

JNT kunde knappast ha prickat in ett mer lämpligt år för sitt hundraårsjubileum än 1987. Brytpunkten mellan den gamla och nya telekom-

Wilhelm Schauman, 1857-1911, ingenjör, idéspruta, kapitalist, initiativtagare till telefonbolaget i Jakobstad.

världen kan nämligen bestämmas till just detta år.

Så var i Finland fallet till och med i juridiskt hänseende. Den 1 maj 1987 trädde den telelag i kraft som ersatte telefonkungörelsen från 1886. Om kungörelsen varit ett hastverk, så var den nya lagen desto grundligare beredd. Ända sedan Finlands självständighet hade lagen varit under utredning i ett nästan oändligt antal kommittéer och arbetsgrupper.

Det paradoxala var att telelagen 1987 trots detta var föråldrad redan när den trädde i kraft. Kanske berodde det mindre på själva lagen än på de revolutioner som precis började kasta det gamla över ända. Den ena revolutionen var politisk, den andra teknologisk. En intressant fråga är om de förutsatte varandra. Uppenbart är att de förstärkte varandra.

Den politiska revolutionen stavas framför allt avreglering. Telekommunikation skulle, enligt den ideologi som snabbt erövrade mark, kunna bedrivas av konkurrerande aktörer med ett minimum av regelverk. Och alltså inte vara förbehållen statliga monopol. Monopol som på många håll styrdes av så rigida regler att en vanlig medborgare inte ens kunde äga en telefonapparat (utan förutsattes hyra den).

Avregleringsprocessen var internationell men skedde bara till en liten del samordnat. Den kan dock tydligt föras tillbaka på två politiska ledare, Margaret Thatcher i Storbritannien och Ronald Reagan i USA. Båda var uttalade motståndare till statlig styrning av ekonomin, vilket också kom till uttryck i den politik som de faktiskt förde. I Storbritannien visade Thatcher vägen genom beslutet att, som ett första steg, 1984 sälja ut 51 procent av ägandet i klenoden British Telecom.

Fyra av personerna bakom Nokias digitala växel DX 200 i tekniska museet i Helsingfors. Från vänster Heikki Ahava, Kaj Lindén, Lauri Melamies och Keijo Olkkola.

Överhuvudtaget präglades åttiotalets slut av fundamentala politiska förändringar. Berlinmurens fall den 9 november 1989 är den självklara höjdpunkten. På kort tid rasade de kommunistiska regimerna i östra Europa ihop. En utveckling som ingen hade förutsett och som

AXE utvecklades i bolaget Ellemtel som ett samarbete mellan det svenska Televerket och Ericsson. Kaj Lindfors i förgrunden var en av många finlandssvenska medarbetare.

skulle visa sig vara oåterkallelig.

 

Teknikrevolution

Åttiotalets slut var en revolutionär period också i fråga om tekniken. Dels genom den digitalisering som kom i gång i stor skala, med LM Ericssons

Telefonverket i Åbo var först i världen att ta AXE i kommersiellt bruk 1978.

AXE- och Nokias DX200-teknik som viktiga exempel. Dels genom mobiltelefonin, där det nordiska projektet NMT kom att visa vägen för i stort sett all senare mobiltelefoni.

JNT:s styrelse fattade beslut om digitalisering av nätet med AXE-teknik i mars 1982. Det var från bolagets synpunkt ett mycket omfattande projekt, och det kunde föras i hamn först sedan leverantören Ericsson lovat lånefinansiera affären till 70 procent. AXE-premiären inom JNT skedde sedan i juni 1984, varefter nätet digitaliserades stegvis under en tolvårsperiod.

Den största förändringen var dock att man kunde börja ringa mobilt med hjälp av radiosignaler. Den allra första versionen av mobiltelefoni i Finland gick under namnet ARP

Telefonnätet i Nykarleby får digital växel i september 1986. Sven Wannäs, Hans-Erik Gädda och Herbert Michelson.

(Autoradiopuhelin) och introducerades 1971. Det var ett system där samtalen måste förmedlas manuellt, och till en början kunde man bara tala i en riktning i gången (half duplex). Trots begränsningarna var ARP en framgång, med omkring 35000 abonnenter i slutet av 1986.

Mobiltelefontrafik i modern mening fick vi genom NMT (Nordisk Mobiltelefon), som i Finland öppnades i 450 MHz-bandet i mars 1982 och i Jakobstadsnejden fick hörbarhet i juli samma år, efter att en basstation tagits i bruk i Gamlakarleby.

NMT, utvecklat av de nordiska televerken, kan beskrivas som urmodern för all senare mobiltelefoni. En revolutionerande nyhet var roaming (systemet kunde automatiskt söka upp

R.F. Gustafsson, affärsman och medlem i JNT:s styrelse, skaffade ARP-telefon 1972.

mottagaren var denne än befann sig), en annan handover (systemet kunde automatiskt flytta över samtal mellan radiocellerna). Som det första systemet i världen var NMT dessutom från början skapat för att vara gränsöverskridande.

Jakobstad år 1986

NMT-gruppens öppna standard och inbjudan till leverantörerna att utveckla mobiltelefoner betalade sig i form av ett stort utbud och genuin konkurrens.

Från YLE:s arkiv

» Se här de finska TV-nyheternas inslag från den officiella presskonferensen om NMT900

Pekka Tarjanne, generaldirektör för Post-och Televerket ringer premiärsamtalet med NMT900 i Helsingfors i närvaro av nordiska kolleger den 31 mars 1987.

SRA, som var LM Ericssons radiobolag, lanserade handburna NMT-telefoner under varumärket Hotline hösten 1987.

Nokias första mobiltelefon liten nog att bära i handen, Mobira Cityman. Ur reklambroschyr 1988.

NMT förutsatte att abonnenten hade en välfylld plånbok, men systemet blev ändå en succé av oanade mått. Redan efter några år slog NMT450 i kapacitetstaket i Finland och tvingade fram ett andra nät, nämligen NMT900, som som namnet anger lades i 900 MHz-bandet. Det officiella öppningssamtalet för NMT900 ringdes i Helsingfors i mars 1987.

 

GSM-standarden skapas

Precis i det här skedet, våren 1987, utformades redan nästa mobiltelefonstandard, GSM, den digitala teknik som skulle komma att lanseras 1991. Detta skedde under minimal medial uppmärksamhet, men för de berörda teknikutvecklarna var processen dramatisk.

I korthet stod ett slag mellan två konkurrerande GSM-koncept, det nordiska och det tyskfranska. Slaget skedde inom ramen för de europeiska televerkens samarbetsorganisation CEPT. Vinnaren skulle utses till europeisk standard för mobiltelefoni. I efterhand vet vi att GSM har blivit den mest utbredda teknikstandarden någonsin globalt.

Tre avgörande datum i GSM-kriget kan prickas in under 1987: den 20 februari, då teknikkonceptet bestämdes i Funchal, den 19 maj, då femton länder signerade den politiska GSM- överenskommelsen i Bonn, och den 7 september, då ett Memorandum of Understanding (sedermera GSM Association) undertecknades av femton europeiska teleoperatörer i Köpenhamn.

Finland var i denna historiska process en av innovatörerna och vinnarna. Genom att det nordiska konceptet vann kom GSM-standarden

att i sin arkitektur bygga på NMT, vilket gav både Nokia och Ericsson ett stort försprång framom de stora konkurrenterna i världen.

Ännu en milstolpe i telehistorien året 1987 var att den första handhållna mobiltelefonen för NMT presenterades. Kampen mellan Nokia och Ericsson stod hård om vem som skulle bli först med detta. Båda vann. Nokias (eg. den del av koncernen som hette Nokia-Mobira) första handhållna mobiltelefon hade namnet Cityman, vikt 790 gram. Ericssons första variant gick internt under namnet Curt, men salufördes i olika varianter under varumärket Hotline, 630 gram.

Med dessa telefoner nåddes ett mål som många hade beskrivit som omöjligt. Det var en allmän uppfattning, framför allt hos experterna, att komponenterna i en mobiltelefon helt enkelt var för många och avancerade för att de skulle gå att klämma in i en handhållen apparat. Åtminstone inte till ett pris som var överkomligt för vanligt folk.

 

Viktiga frågor i Jakobstad

I Jakobstadsnejden var mobiltelefonin 1987 inget stort ämne. Att JNT skulle ägna sig åt mobiltelefoni fanns inte i föreställningsvärlden. Mobila telefoner hörde till det statliga Post & Televerkets monopol och förutsatte att man upprätthöll en infrastruktur över hela landet.

Under åttiotalet hette en av framtidssatsningarna Videotex, i Frankrike benämnt Minitel. Visionen var att via en lättanvänd terminal ge vanligt folk möjlighet att via telenätet söka information och beställa varor och tjänster. Videotex blev ingen succé, men många av dagens funktioner på Internet kan härledas till Videotexförsöken. Till vänster tidig variant av Minitel-skärm, till höger Videotex.

Ville man ringa någon annanstans än från hemtelefonen eller jobbtelefonen var det för vanligt folk telefonkiosker som gällde. 1987 upprätthöll JNT sådana till ett antal av 109, samtliga mynttelefoner.

Däremot var andra teknikutvecklingsfrågor högaktuella i Jakobstadsnejden. Framför allt två teman dryftades: Vad kunde telelinjerna användas till utom till telefonsamtal? Och hur skulle man lösa frågorna kring kabel-TV-verksamheten? Den första frågan hade successivt börjat få aktualitet under sjuttiotalet,

VD Johan Lindholm och tekniske chefen Herbert Michelson inspekterar en optokabel. Den första togs i bruk i juli 1986.

då medvetenheten växte om att telefonlinjerna kunde användas för datatrafik. Pionjären i detta avseende i Jakobstad var Wilh. Schauman Ab, som 1971 tog i bruk det första modemet för dataöverföring. 1976 inrättades den första fasta linjen i Jakobstad för dataöverföring: kund var försäkringsbolaget Sampo-Tarmo.

Vid ingången till 1987 fanns 248 kända modem i Jakobstadsnejden; JNT ägde 190 av dem.

1982 togs det allmänna nordiska datanätet (ADN), som upprätthölls av Post & Tele, i bruk i Jakobstad med Rettig Ab som första kund. 1987 var man mogen för en kapacitetshöjning i ADN-nätet från 4,8 kbps till 9,6 kbps. Det konkurrerande nätet Datatie, som upprättats av privata aktörer, hade vid det laget byggts ut till Vasa och Seinäjoki.

En annan fråga som väcktes under sjuttiotalet var om man med TV-apparaten i hemmet som terminal kunde använda telenätet för olika informationstjänster, ett slags embryo till det som senare fick namnet Internet.

1976 togs den första varianten, Telset, i bruk i Helsingfors – en mikrodator med modem kopplad till TV:n. 1980 diskuterades ett Telsetprojekt regionalt (Jakobstad-Karleby-Ylivieska), men företagen ville avvakta. 1983 togs steget att grunda Telset Oy Tietopohja, med JNT som delägare. Man kom, liksom på annat håll i Europa (Datavision, Teledata, Videotex), dock till slutsatsen att TV:n hade för stora begränsningar och att en bättre lösning var att koppla de allt mer avancerade mikrodatorerna via modem direkt till telenätet.

Den första faxen i Jakobstadsnejden installerades på tidningen Vaasas redaktion i Jakobstad 1978. Följande år började JNT installera faxar. Nejdens första telefotoapparat togs i bruk på Jakobstads Tidning 1983 och fick sin faktiska premiär i samband med friidrotts-VM i Helsingfors.

 

Kabel-TV-pionjärskap

Den andra stora frågan för JNT under 1987 handlade alltså om kabel-TV-verksamheten. Bakgrunden var de andelslag som sedan sextiotalet hade vuxit upp överallt i svenska Österbotten med det primära målet att genom en centralmast fånga upp signalerna från Sveriges TV och förmedla dem lokalt.

I verkligheten gav de här aktiviteterna Österbotten ett remarkabelt pionjärskap. Ingen hindrande lagstiftning fanns ännu (den första kabel-TV-lagen trädde i kraft den 1 juni 1987), och österbottningarna hade en tusenårig tradition av att ordna saker själva.

En aspekt av detta var att inte bara fånga upp TV-signaler från omvärlden, utan även producera TV-program själv. Finlands första reguljära lokal-TV-sändning genomfördes i Jakobstad den 22 november 1972. Sändningsankare var Curt Ulfstedt, bakom kameran stod Kimmo Kniivilä.

Vid ingången till 1987 fanns omkring 150 antennandelslag i svenska Österbotten (med minst tio abonnenter), åtta av dem i Jakobstad.

Den 22 november 1972 genomfördes den första lokala TV-sändningen. Bakom kameran Kimmo Kniivilä. Från vänster Lars-Olof Westerlund, Signer Nygård, Curt Ulfstedt och R.F. Gustafsson.

Men samtidigt började antennverksamheten bli en krisbransch. Anledningen var teknik- utvecklingen och det allt större utbudet av TV- kanaler, där vid åttiotalets mitt även satellitsända kanaler blev intressanta. De små andelslagen stod inför investeringar som de inte klarade av vare sig ekonomiskt eller kompetensmässigt.

För många skulle lösningen bli att gå ihop med JNT. Pionjären blev antennandelslaget i Vikarholmen, Larsmo, som lät sig övertas 1985. Det första kabel-TV-nät som JNT samordnade och till stor del byggde i egen regi omfattade Bennäs, Östensö, Katternö. 312 hushåll anslöt sig och kom därigenom att bli de första JNT- kunderna med satellitmottagning, i september 1986.

I januari 1986 kunde satellit-TV första gången ses i Jakobstads nätgrupp. Senare under året installerade JNT sin första satellit-TV-antenn i Hult.

1986. Tidigast ute med en satellitkanal var Kållby antennandelslag, som presenterade först Music Box, sedan Sky Channel, i det lokala kabelnätet i april 1986. I Jakobstad skedde satellitkanal- premiären i november samma år.

JNT reser mast i Nykarleby 1986.

Vi som arbetar med berättelsen
 

Innehåll

Innehåll