FRAMTIDEN äR NU

2011: Framtidsfrågornas år

Ef­ter den sto­ra fi­nan­s­kri­sen 2008 ver­ka­de det som om eko­no­min ald­rig rik­tigt vil­le lyf­ta igen. 2009 ha­de BNP i Fin­land ra­sat med he­la 8,5 pro­cent, 2010 och 2011 var kon­junk­tu­ren po­si­tiv, men in­nan BNP-fal­let ha­de åter­häm­tats dök kon­junk­tu­ren igen re­jält.

Trots det­ta blev även 2011 ett år med kraft­fullt po­si­tiv ut­veck­ling för JNT. Allt fler kun­der an­li­ta­de JNT för da­ta, te­le­fo­ni och TV-tjäns­ter. Fi­ber­nä­tet nåd­de allt fler hem och fö­re­tag och över­fö­rings­has­tig­he­ter­na blev allt snab­ba­re. An­ta­let ka­bel-TV-hus­håll öka­de, be­tal-TV- till­väx­ten fort­sat­te. IP-TV öka­de kraf­tigt un­der året. Den fas­ta te­le­fo­nin mins­ka­de, men tjäns­ter­na re­la­te­ra­de till te­le­fo­nin öka­de. För­sälj­ning­en av IT-sup­port­tjäns­ter till fö­re­ta­gen öka­de, lik­som för­sälj­ning­en av hård­va­ra till kon­su­men­ter och fö­re­tag.

Ma­ria Höglund kun­de i års­be­rät­tel­sen kon­sta­te­ra att JNT-re­gi­o­nen var le­dan­de i Fin­land i frå­ga om fi­be­ran­slut­ning­ar. Ett brett sam­ar­bets­nät­verk med lo­ka­la, na­tio­nel­la och in­ter­na­tio­nel­la ak­tö­rer bäd­da­de för ett ökat tjäns­te­ut­bud. ”Tek­ni­ken ut­veck­las och sät­ten att kom­mu­ni­ce­ra änd­rar, men i grun­den be­står vårt upp­drag, att för­se vår re­gi­on med de bäs­ta för­ut­sätt­ning­ar­na för att dra nyt­ta av de möj­lig­he­ter som da­ta och te­le­kom ger”, sam­man­fat­ta­de hon.

Vid ut­gång­en av året ha­de 43 pro­cent av hus­hål­len i JNT:s nät fi­berupp­kopp­ling till fas­tig­he­ten. Av bred­bands­an­slut­ning­ar­na gick

IT-support för företag har som affär växt allt mer. JNT:s viktigaste affärsområden 2011: data, tele, TV och IT-support.

32 procent över fi­ber.

En av årets ny­he­ter var att JNT lan­se­ra­de så kal­la­de Mul­tiDuo-an­slut­ning­ar, som kom­bi­ne­ra­de fast bred­band från JNT med mo­bilt bred­band från DNA. En an­nan att JNT öpp­na­de en nät­bu­tik.

 

JNT ÖPP­NAR NÄT­BU­TIK

Nät­bu­ti­ken var ett re­sul­tat av sam­ar­be­tet kring Gri­dit. I mars 2011 öpp­na­de JNT-bu­ti­ken som en av ett ti­o­tal i Fin­land i en sam­ord­ning lan­se­ring och be­skrevs av Gri­dits VD Ka­ri Vu­o­ri­nen som

Vad hände år 2011?

Kopparledningarna har ersatts av fiberkabel. Men liksom telefonmontörerna i gamla tider är också dagens IT-tekniker ett rörligt släkte. Richard Finnberg, som arbetar med JNT:s nätsupport, matar in nya data.

en fin­ländsk ser­vice­in­no­va­tion:

”Kon­cep­tet, som även väckt in­tres­se ut­om­lands, kan jäm­fö­ras med verk­sam­hets­idén bakom bu­tiksked­jor. Gri­dit fun­ge­rar som cen­tral­af­fär och gros­sist samt teck­nar av­tal med oli­ka ser­vice­le­ve­ran­tö­rer. Pro­duk­ter­na till­han­da­hålls via de lo­ka­la nät­verks­bo­la­gen, som ver­kar som när­köp i si­na re­spek­ti­ve re­gi­o­ner. Pro­duk­ter­na le­ve­re­ras till kun­der­na via lo­ka­la ak­tö­rer och fak­tu­re­ras i sam­band med nät­verks­bo­la­get nor­ma­la må­nads­räk­ning­ar.

Det finns inga mot­sva­ran­de webb­kon­cept nå­gon­stans i värl­den. Lo­kal ser­vice är den star­ka si­dan i

Richard Finnberg i samspråk med Karin Mäenpää, delägare till klädbutiken Wautsi i Jakobstad.

Gri­dits af­färsmo­dell: det lo­ka­la bo­la­get som är en på­lit­lig och be­kant ak­tör hjäl­per kun­der­na med even­tu­el­la pro­blem.”

Fram­för allt lyf­te Ka­ri Vu­o­ri­nen fram att man nu kun­de kö­pa el­ler hy­ra fil­mer, mu­sik och PC‐spel i lo­kal­nät­bu­ti­ken. Vid star­ten fanns över 2500 fil­mer och 9 mil­jo­ner lå­tar till­gäng­li­ga.

I JNT:s pre­sen­ta­tion het­te det att lo­kal­nät­bu­tiks­mo­del­len var ”en na­tur­lig fort­sätt­ning på det vi har syss­lat med i över hund­ra år, det vill sä­ga lo­kal ser­vice med lo­kalt in­ne­håll. [...] In­om vå­ra bred­bands­tjäns­ter har ut­bu­det in­te hål­lit sam­ma

Lokalnätbutiken öppnade i mars 2011 som ett koncept som beskrevs som unikt. Det gemensamägda bolaget Gridit fungerade som grossist, medan produkterna tillhandahölls i ’närköp’ hos de lokala bolagen.

ni­vå som vå­ra öv­ri­ga tjäns­ter, till ex­em­pel ka­bel-TV. Tack va­re lo­kal­nät­bu­ti­ken får vi nu ett ut­ö­kat ser­vice­ut­bud till kun­der­na.”

Hyr­fil­mer­na och mu­si­ken var bra ex­em­pel på det, och tjäns­ter­na fick i test­ske­det ett gott mot­ta­gan­de av JNT:s per­so­nal. Trots allt var sats­ning­en på lo­kal­nät­bu­tikskon­cep­tet en risk­tag­ning, och fram­gång­en var be­ro­en­de av fak­to­rer som JNT in­te kun­de på­ver­ka. I no­vem­ber kon­sta­te­ra­des i JNT-sty­rel­sen att vo­lym­ut­veck­ling­en för lo­kal­nät­bu­ti­ken in­te var till­freds­stäl­lan­de. Gri­dits eko­no­mi var re­dan an­strängd, och tek­ni­ken upp­vi­sa­de barn­sjuk­do­mar.

”Många vil­le i stun­dens in­fall se fil­mer som bu­ti­ken bjöd ut. Men det hän­de för of­ta att le­ve­ran­sen krång­la­de. Att åter­kom­ma till kun­den näs­ta dag och le­ve­re­ra fil­men var ing­en god re­klam för tjäns­ten”, kom­men­te­rar Ste­fan Skyt­te.

Nöjespaket dominerade nätbutikernas erbjudanden. Tilltalet var lokalt, men mycket av materialet producerades gemensamt.

Be­slu­tet, en bit in på 2012, blev att av­slut­na nät­bu­ti­ken lik­som al­la av­tal gäl­lan­de den tek­nis­ka platt­for­men. Gri­dits roll re­du­ce­ra­des till att va­ra ko­or­di­na­tor av TV-tjäns­ter åt ägar­bo­la­gen, med JNT som ett un­dan­tag. JNT ha­de som fram­gått på ka­bel-TV-si­dan ord­nat TV-tjäns­ter­na via An­via och på IP-TV-si­dan med Ål­com.

Ste­fan Skyt­te me­nar att pro­ble­met var för högt ställ­da för­vänt­ning­ar och ägar­bo­la­gens ege­nin­tres­sen. ”Med en mind­re ko­stym ha­de pro­jek­tet kun­nat lyc­kas. Dri­vet fanns nog. Det pla­ne­ra­des och vi­sio­ne­ra­des, men idéer­na var in­te fär­di­ga när de för­des till ägar­bo­la­gen. Jag vå­gar på­stå att ut­fal­let ha­de bli­vit ett an­nat om man in­om Gri­dit först ha­de kört i gång med TV-sam­ar­be­tet, för att få en eko­no­misk grund och sam­ar­bet­ser­fa­ren­het. Ef­ter det kun­de man ha ploc­kat in nya tjäns­ter.

Hå­kan Löfqvist: ”Det tar sin tid att ut­veck­la och kö­ra in nya kon­cept, spe­ci­ellt i den­na bransch där många oli­ka tek­nis­ka lös­ning­ar är möj­li­ga och en upp­sjö av tjäns­ter finns. Jag tror på kon­cep­tet fort­sätt­nings­vis, men det be­hövs en li­te an­nan ap­pro­ach och en tek­nik som är klar fö­re lan­se­ring­en.”

 

TEK­NIS­KA UT­MA­NING­AR

Att tek­ni­ken är stän­digt för­ny­bar, och tek­nis­ka lös­ning­ar där­i­ge­nom obe­stän­di­ga, gavs även and­ra ex­em­pel på un­der 2011. Ett ex­em­pel med glo­ba­la kon­se­kven­ser var No­ki­as be­slut i

Ur kundtidning riktad till företag. Fyra JNT-försäljare i högsta beredskap med företagsbilen lämpligt i synfältet.

feb­ru­a­ri att över­ge ope­ra­tiv­sy­ste­met Sym­bi­an och över­gå till Micro­softs Win­dows Pho­ne 7. Sym­bi­an ha­de se­dan lan­se­ring­en 1998 do­mi­ne­rat mo­bil­värl­den, men nu var up­pen­bart dess sa­ga all. Den sto­ra frå­gan var hur fram­ti­den nu såg ut för No­kia.

Ett an­nat ex­em­pel var det mång­å­ri­ga miss­lyc­kan­det med att få vo­lym i @450-nä­tet.

Var finns det där Internet, är en fråga som Multi.fi:s och JNT:s pionjärer ibland haft att ta ställning till. Internet finns bland annat här, förklarar Sven Wannäs.

Som nämnts ha­de Da­ta­me, ägt av Fin­net­bo­lag, över­ta­git det­ta nät i 450 MHz-ban­det av Di­gi­ta. I mars 2011 fick Da­ta­me klar­tec­ken av stats­rå­det för att by­ta tek­nik i nä­tet. Den ra­di­o­tek­nik som ur­sprung­li­gen valts, Flash-OF­DM, var i slu­tet av sin livscy­kel, som sa­ken di­plo­ma­tiskt ut­tryck­tes i ett press­med­de­lan­de. And­ra be­skrev Flash-OF­DM som en ka­ta­strof.

Va­let på er­sät­tan­de tek­nik föll på CD­MA2000, det mest se­ri­ö­sa al­ter­na­ti­vet till den do­mi­ne­ran­de 3G-tek­ni­ken HSPA. CD­MA be­skrevs som en stan­dar­di­se­rad tek­nik som an­vän­des i

frekvensom­rå­det 450 MHz i 137 län­der. Tek­nik­by­tet för Da­ta­mes kun­der, om­kring 25000, för­ut­sågs ske i slu­tet av 2012.

En af­fär som upp­märk­sam­ma­des un­der året var DNA:s köp av For­te Net­ser­vices. Det­ta bo­lag, med 37 an­ställ­da i Es­bo, Mos­kva, St Pe­ters­burg och Bang­kok, var spe­ci­a­li­se­rat på IT-tjäns­ter till fö­re­tag i ett sex­tio­tal län­der.

I no­vem­ber tog JNT-sty­rel­sen del av pla­ner­na in­för den utauk­tio­ne­ring av fre­kven­ser i 800 MHz- ban­det som var att vän­ta. Nå­got po­li­tiskt be­slut i sa­ken fanns än­nu in­te, men in­om Fin­net­grup­pen på­gick lob­by­ing för att de lo­ka­la bo­la­gen skul­le få till­gång till en del av fre­kvens­om­rå­det. Det­ta ”för att nå gles­byg­den med 100 Mb­ps i stäl­let för att byg­ga fi­ber”.

En ef­ter­frå­gad in­no­va­tion för JNT:s del un­der året fick nam­net Mul­tiDuo, som stod för ett kom­bi­ne­rat abon­ne­mang på en minst 8 Mb­ps fast bred­bands­an­slut­ning och ett mo­bilt bred­band på 1 Mb­ps hos DNA. Fak­tu­ran fick kun­den från JNT.

I en ge­nom­gång av tek­nik­lä­get, som Ken­neth Nylund gjor­de för JNT-sty­rel­sen i feb­ru­a­ri 2011, nämn­de han att IT-sup­port för fö­re­tag väx­te allt mer som af­fär. Den nya IP- cen­tra­len (PGW) var i drift se­dan april 2010, men en ut­fas­ning av AXE låg sä­kert ett an­tal år fram­åt i ti­den. En frå­ga att små­ning­om ta ställ­ning till gäll­de IP-TV-tek­ni­ken; på någ­ra års sikt var att för­ut­se att allt fler kun­der­bju­dan­den i stäl­let skul­le byg­ga på TV via In­ter­net.

Hur surfar man tryggt? JNT-tidningen 2011 intervjuade barnen i Näs skola i Larsmo om deras surfvanor.

Frå­gan ställ­des ock­så vad det be­tyd­de att det nyss med­de­lats att IP­v4-adres­ser­na (till an­ta­let 4,2 mil­jar­der, i den fjär­de ver­sio­nen av In­ter­net­pro­to­kol­let) var på väg att ta slut glo­balt. Sva­ret var att det har be­ty­del­se. De IP­v6-adres­ser (allt­så adres­ser­na i den sjät­te ver­sio­nen av

Pärmen på JNT:s kundtidning våren 2011. Huvudtemat var nätbutiken, med möjlighet att hyra film på nätet.

IP-pro­to­kol­let) som suc­ces­sivt kun­de för­vän­tas ta över skul­le ha and­ra egen­ska­per och kräv­de ett an­nat an­vän­dar­gräns­snitt. I nå­got ske­de be­höv­de JNT:s med­ar­be­ta­re få en ut­bild­ning i det­ta.

Gläd­jan­de be­sked följ­de ef­ter Kom­mu­ni­ka­tions­ver­kets be­sök på JNT i maj. Hu­vud­syf­tet var

Håkan Löfqvist, med pedagogisk talang och stor vana att möta kunder, har initierat många affärer för JNT.

att grans­ka da­ta­sä­ker­he­ten, och be­ty­get till JNT blev be­röm­ligt.

 

FORT­SATT FI­BER­KON­KUR­RENS

Fi­ber­ut­bygg­na­den un­der 2011 präg­la­des av fort­satt kon­kur­rens med PÖF och NU-net.

Schablonbild av olika sätt att dra kabel. Ju fler hushåll som kan anslutas i samma arbetsprocess, desto lägre kostnad.

Det bör­ja­de dock mär­kas att JNT i kraft av sin ka­pa­ci­tet och pro­fes­sio­na­lism ha­de en för­del. En åter­kom­man­de ut­ma­ning för JNT-tea­met var att kor­ri­ge­ra den bild av JNT:s er­bju­dan­de som man ibland möt­te. Fort­fa­ran­de spreds ryk­ten som häv­da­de att JNT:s nät in­te skul­le va­ra ”öp­pet” och att JNT snart skul­le stänga de gam­la kop­par­nä­ten.

Sam­ti­digt blev det, i takt med att fi­ber­nä­tet blev allt mer ut­byggt, lät­ta­re för JNT att be­slu­ta om ut­bygg­nad till nya gårds­grup­per, även om man in­te fick ihop för­hands­be­ställ­ning­ar av hälf­ten av hus­hål­len. Ju fin­mas­ki­ga­re nä­tet blev, desto mind­re kost­sam blev ju den fort­sat­ta ut­bygg­na­den.

Året präg­la­des av att en stor mängd in­for­ma­tions­pa­ket om fi­ber skic­ka­des ut till al­la de­lar av JNT-om­rå­det. De stör­re upp­lag­da mö­te­na med pre­sum­ti­va kun­der in­skränk­te sig till fy­ra: i Kackur, Lill­by, Kovjo­ki och Fors­by, Ny­kar­le­by.

I Kackur för­an­led­des mö­tet av att Lar­smo kom­mun be­rät­ta­de om pla­ner­na för kom­mu­nalt av­lopp. I Lill­by gäll­de frå­ge­ställ­ning­en ka­bel-TV via JNT el­ler IP-TV via PÖF. Lill­by­bor­na upp­fat­ta­des i det sto­ra he­la va­ra nöj­da med JNT, ”men det finns ett an­tal som ak­tivt job­bar för att få lill­by­bor­na med till PÖF”. I Fors­by, Ny­kar­le­by, var dis­kus­sio­nen liv­lig om så­väl In­ter­net som TV. Det fram­gick att NU-net året in­nan gett en pre­sen­ta­tion som upp­fat­tas som ”flum­mig” och som in­te lett till någon­ting.

 

HOT MOT TV-BRAN­SCHEN

En av de sto­ra tren­der som bör­ja­de dis­ku­te­ras mer all­mänt un­der 2011 var kon­ver­gen­sen, det vill sä­ga den allt stör­re ’sam­man­smält­ning­en’ av oli­ka tek­ni­ker och me­di­er. En grund­läg­gan­de så­dan gäl­ler den mel­lan te­le­fon­tek­nik och IT, en an­nan mel­lan oli­ka ra­di­o­tek­ni­ker (vil­ket i frå­ga om 4G- tek­ni­ken LTE va­rit den vin­nan­de for­meln).

En tred­je ex­em­pel på kon­ver­gens är att de sto­ra ame­ri­kans­ka IT-bo­la­gen, som Micro­soft, Goog­le och Ap­p­le, nu allt mer tog över mo­bil-

Kampen om teknikstandarderna är ett rävspel på högsta nivå. Här visas varför LTE blivit den vinnande 4G-tekniken, nämligen genom konststycket att bygga på och sammansmälta de tre konkurrerande 3G-spåren. Arkitekterna bakom LTE finns framför allt inom Ericsson.

bran­schen. Ap­ples lan­se­ring av Ip­ho­ne 2007 var en själv­klar bryt­punkt. Näs­ta steg hand­la­de up­pen­bart om TV, kom­men­te­ra­de To­mas Au­gustsson i Svens­ka Dag­bla­det i no­vem­ber 2011:

”Egent­li­gen är det otro­ligt hur bra TV-bran­schen kla­rat sig. TV-ap­pa­ra­ter­na står fort­fa­ran­de kvar i var­dags­rum och kök och i de fles­ta fall kom­mer sig­na­ler­na in på sam­ma vis som ti­di­ga­re. Det mest

Komponenter i kommunikationsnäten finns överallt omkring oss. Kabel-TV-antennförstärkare i stadsdelen Skatan i Jakobstad.

sen­sa­tio­nel­la som hänt är att många hus­håll un­der de se­nas­te åren ock­så bör­jat tit­ta på TV via bred­band­s­nä­tet.”

Nya ak­tö­rer var emel­ler­tid på väg in. De drog nyt­ta av ny tek­nik som gjor­de att de kun­de sam­la TV och oli­ka for­mer av da­ta­spel och IT-tjäns­ter i

Strävan är allmänt att gräva ned kablarna, men är det alltid tekniskt och ekonomiskt försvarbart? Exempel på Skatan i Jakobstad.

mo­bi­ler­na. Mu­si­k­in­du­strin ha­de re­dan fått se hur IT- fö­re­ta­gen för­änd­rat af­fä­rer­na. Nu var sik­tet in­ställt på TV-bran­schen.

IT-fö­re­ta­gen vill kny­ta ihop TV-ap­pa­ra­ter­na med and­ra pry­lar som de re­dan ta­git kom­man­dot över, som mo­bi­ler, surf­plat­tor och da­to­rer, sam­man­fat­ta­de To­mas Au­gustsson. ”Kon­su­men­ter­na ska loc­kas med att de får till­gång till sam­ma in­ne­håll över­allt.”

 

5G – STÄN­DIGT UPP­KOPP­LAT

Men ett bo­lag som JNT mås­te fun­de­ra på mer än så. Li­ka vik­tig som ett kraft­fullt bred­band är mo­bi­li­te­ten. 2011 var mo­bilt bred­band en själv­klar­het för kun­der­na, åt­minsto­ne i om­rå­den nä­ra bo­sätt­ning­ar. Men hur ska­par man ett kraft­fullt bred­band, vars ka­pa­ci­tet man kan li­ta på all­tid och över­allt?

4G var en bit på vägen, men ha­de 2011 än­nu in­te ens nått JNT- re­gi­o­nen. Dess­utom skul­le även en kom­man­de mo­bil kom­mu­ni­ka­tion på ni­vån 100 Mb­ps ha si­na be­gräns­ning­ar.

Histo­ri­en om tek­nik­ge­ne­ra­tio­ner­na ger åt­minsto­ne ett tyd­ligt be­sked: ju stör­re ka­pa­ci­te­ten blir, desto mer ka­pa­ci­tet ef­ter­frå­gas. Mo­bil kom­mu­ni­ka­tion in­ne­bär för­de­lar för prak­tiskt ta­get all mänsk­lig verk­sam­het. Där­för är det lång väg kvar in­nan tek­nik­ut­veck­ling­en, och med den af­färs­ut­veck­ling­en, nått en slut­punkt.

Det­ta vi­sas sif­fer­mäs­sigt i mo­bil­te­le­fon­ut­veck­ling­en. I åt­ti­o­ta­lets bör­jan för­ut­spåd­de kon­sult­by­rån McKin­sey att an­ta­let mo­bil­te­le­fo­ner i värl­den år 2000 skul­le va­ra en mil­jon. An­ta­let vi­sa­de sig bli 793 mil­jo­ner. I de­cem­ber 2008 pas­se­ra­des grän­sen 4 mil­jar­der. I ju­li 2010 var an­ta­let 5 mil­jar­der.

Teknikgenerationerna 1G, 2G, 3G och 4G lanserades kommersiellt 1981, 1991, 2001 och 2009. Ericssons gissning är att 5G-konceptet kommer att handla om att med exakthet och säkerhet samordna olika typer av radiokommunikation.

Mobiltelefoni driver ekonomisk utveckling

Ing­en skul­le i mo­bil­te­le­fonins barn­dom ens i de vil­das­te giss­ning­ar­na ha för­ut­spått att de störs­ta mo­bil­mark­na­der­na ef­ter tju­go år skul­le va­ra In­di­en och Ki­na.

Hur länge kan an­ta­let fort­sät­ta öka? Er­ics­sons chef för ra­di­o­tek­ni­ken, Ma­rie Westrin, sa­de så här 2009: ”Ta­lar vi om an­ta­let upp­kopp­ling­ar, con­nec­tions, tror jag att vi ba­ra har sett en för­sik­tig bör­jan. Om tio år kanske de är 50 el­ler 60 mil­jar­der.”

Det hand­lar då för­stås in­te ba­ra om att värl­dens män­ni­skor kom­mu­ni­ce­rar med varand­ra, ut­an om att ock­så ma­ski­ner, ap­pa­ra­ter och fö­re­mål gör det. Ma­rie Westrin: ”Allt kom­mer att bli upp­kopp­lat över­allt, till­verk­nings­kost­na­den kom­mer att gå ner enormt. Jag har ar­be­tat med GSM från förs­ta bör­jan, vi har all­tid haft mer po­si­ti­va pro­gno­ser över ut­veck­ling­en än nå­gon an­nan – och vi har all­tid ta­git till i un­der­kant.”

Vä­sent­ligt är att upp­kopp­ling­ar­na kom­mer att va­ra av myc­ket oli­ka na­tur. Vis­sa kom­mer att be­hö­va ba­ra li­te band­bredd, and­ra kom­mer att be­hö­va sto­ra band­bred­der för att över­fö­ra sto­ra mäng­der da­ta. Vis­sa kom­mer att ha ett va­ri­e­rat be­hov, för att kun­na sän­da myc­ket in­for­ma­tion ibland och li­te ibland.

”Det kom­mer att bli nöd­vän­digt att dif­fe­ren­ti­e­ra upp­kopp­ling­en ef­ter be­ho­vet. Tro­li­gen blir det ut­gångs­punk­ten för vad 5G kom­mer att hand­la om”, sä­ger Ma­rie Westrin.

Hit­tills ha­de ut­veck­ling­en in­om mo­bil­kom­mu­ni­ka­tio­nen hand­lat myc­ket om ra­di­o­gräns­snit­tet, hur sig­na­ler­na tar sig mel­lan mas­ten och te­le­fo­nen. Men i frå­ga om öka­de has­tig­he­ter i ra­di­o­ö­ver­fö­ring­en kom­mer fy­si­kens la­gar i nå­got ske­de emot. Kod­nings­al­go­rit­mer­na sät­ter en gräns.

Nor­malt strun­tar slu­tan­vän­da­ren i vil­ka vägar sig­na­ler­na går. Hu­vud­sa­ken är att det fun­kar. Men de fram­tids­frå­gor som Ma­rie Westrin och hen­nes kol­le­ger fun­de­rar över är ock­så frå­gor för JNT. Hur kom­mer ut­veck­ling­en att bli? Vad kom­mer JNT:s kun­der att frå­ga ef­ter? Hur kla­rar JNT att be­mö­ta kun­der­nas fram­ti­da för­vänt­ning­ar i frå­ga om kom­mu­ni­ka­tion?

För JNT är fram­ti­den nu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marias galleri: Jonas Westerlund

”Vår nyaste resurs. Företagskundernas IT-lösningar hör till specialiteterna.”

Marias galleri: Annika Westerlund

”Social och utåtriktad med ett stort intresse för sitt jobb och kunderna.”

Marias galleri: Leif Bexar

”Med gedigen erfarenhet av nätbyggnad och underhåll har Leif nu koll på att den infrastruktur som byggs blir dokumenterad för framtiden.”

 

Innehåll

Innehåll